onsdag 11 november 2020

Nytt nummer av medlemsbladet

Vårt tredje medlemsblad för i år har just utkommit. Förutom information och protokoll innehåller det tre artiklar.

Maths Isacson berättar om hur dagböcker kan fördjupa våra historiska kunskaper och ge oss tillgång till okända rum. Backåkers Eriks dagbok har t ex ingått i flera forskningsprojekt. Hans artikel fortsätter i nästa nummer.
 
Anja Hedqvist har under de senaste åren utforskat trakterna kring Garpenberg och skildrat platser som helt eller delvis är bortglömda. Med text och bild sätter hon nytt ljus på gamla utflyktsmål och visar också nya mål för utfärder. Hennes artikel handlar om Intrångets trälave.
 
Irene Ljunkvist arbetar med en bok om en del av sin släkt. Med lite tålamod och slutledningsförmåga (och indicier) kan man få fram mycket med hjälp av enbart kyrkböcker. Det vill hon visa med en artikel, som ger en bild av en ovanligt kärlekshistoria.
 
Kontakta oss gärna om du vill ta del av medlemsbladet! E-post till föreningen: sdls@lundewall.st. Bli gärna medlem i vår förening för att få del av kommande medlemsblad och aktiviteter!

tisdag 15 september 2020

Rapport från föreläsningen på Karlfeldtsgården

Årets deltagande i sommarprogrammet på Karlfeldtsgården var den 25 juli. Maths Isacson berättade om befolkningens sammansättning i folkarebygden från 1700-talet till idag. Utgångspunkten var hans kapitel i Folkareboken, som utkom förra året. En skara på ca 25 personer satt, med gott avstånd från varandra, mitt i solgasset och sög åt sig kunskapen.

Åhörarna på Corona-säkert avstånd.
Åhörarna på Corona-säkert avstånd.

"Även om det handlar om socknarna i folkarebygden, numera Avesta kommun, så blir det ett bredare perspektiv, sade Maths Isacson. Det handlar om Sverige och världen. Förhistorien ger en brygga in i den moderna tiden."

Han tog upp en sak som är unik för Sverige, nämligen Tabellverket, varifrån han har hämtat många siffror. Det första år prästerna skulle lämna sammandrag utifrån husförhörslängderna var 1752. Då var det till Vetenskapsakademien. 100 år senare tog SCB över folkräkningen. Tabellverket hittar man på Riksarkivet.

1749 fanns det 5 786 invånare i By, Folkärna, Grytnäs och Avesta tillsammans. Förutom antal boende i församlingarna får man veta antalet hushåll, storleken på hushållen, köns- och åldersfördelning, försörjning och senare också arbetsvillkor. Andra kategorier är dödsorsaker samt in- och utflyttning i församlingarna.

Folkets med- och motgångar, hur klimatet påverkar, hur de handskas med naturresurserna, teknikens utveckling, sjukdomars härjningar, siffrorna säger mycket om hur det har varit under 300 år. Livsvillkoren i bygden liknar många andras i Sverige och på det sättet blir Folkareboken som en uppslagsbok.

Antalet invånare steg med ca 2 000 personer fram till 1800. Siffran sjönk tillfälligt under napoleonkrigen, då bergsbruket tog stryk, men steg återigen. Efter mitten av 1800-talet blev näringsfriheten större och då anlades sågverk, järnverk och andra industrier. År 1900 hade Folkare 17 400 invånare.

Det har varit en del kriser genom åren. Jordbruket har inte kunnat föda sitt folk, det blev omfattande flytt till tätorterna och också till USA. Sågverks- och järnindustrier har avskedat folk och de har flyttat. Under 1920-talet och början av 30-talet minskade befolkningen, men ökade återigen från 1940. Nästa kris kom 1970.

Om framtiden ställde han frågan: måste vi alltid öka? Som många andra kommuner har Avesta som vision att befolkningen ska växa.

"Kanske är nuvarande folkmängd i Avesta på ca 22 000 invånare en optimal siffra. Vill politikerna att skatteinkomsterna ska växa för att upprätthålla och bygga ut välfärden kan det upplevas som nödvändigt. Men fler invånare för med sig nya oväntade kostnader och det kan därför vara bättre att satsa befintliga skattemedel för att behålla den folkmängd kommunen har samt tillvarata och förädla den befintliga servicen i kommunens olika delar."

Fotnot: Folkareboken. En tidsresa genom Avesta, By, Folkärna och Grytnäs, utkom i december 2019. Författarna är Ronnie Jensen, Maths Isacson, Ing-Marie Pettersson Jensen, Karin Perers och Lars Östlund.

Text: Irene Ljungqvist
Foto: Sylvia Lundewall

söndag 19 juli 2020

Föreläsning vid Karlfeldtsgården i Karlbo den 25 juni

Varmt välkommen på föreläsning med Maths Isacson på temat Folkarebor under tre sekler.

Lördag 25 juli kl 14 på Karlfeldtsgården i Karlbo.

Maths Isacson skildrar befolkningens sammansättning och förändring i Avesta nuvarande kommun från början på 1700-talet; hur många som bott i Folkare, var de har bott, hur stor andel som varit ungdomar och äldre, kvinnor och män samt hur de försörjt sig fram till idag.

Föreläsningen hålls utomhus.

torsdag 23 april 2020

Föredrag: Folkarebor under tre sekler


Föreningens styrelseledamot, professor emeritus Maths Isacson, kommer hålla ett föredrag på Karlfeldtsgården i Karlbo den 25 juli.

I föredraget skildras befolkningens sammansättning och förändring i Avesta nuvarande kommun från början av 1700-talet; hur många som har bott i Folkare, var de har bott, hur stor andel som varit ungdomar och äldre, kvinnor och män samt hur de har försörjt sig fram till idag.

Fördraget arrangeras av Södra Dalarnas Lokalhistoriska sällskap. Mer detaljerad information kommer när datumet närmar sig.

torsdag 5 mars 2020

OBS! INSTÄLLT! Föredrag och årsmöte den 26 april

Gustav Vasa talar till dalkarlarna 1520
på en målning gjord av Johan Gustaf Sandberg 1836.
Bild: Wkimedia Commons.

OBS! På grund av pandemin har årsmötet ställts in. Vi återkommer med nytt datum längre fram.

Söndagen den 26 april kl 15 håller föreningen årsmöte i Krylbo församlingshem.

Mötet inleds med en föreläsning av Ing-Marie Petterson Jensen (Pim) under rubriken Gustav Vasa, Folkare och bergsmännen. (Föreläsningen hålls samtidigt för föreningen Karlfeldtsföreningen Folkare).

Därefter sedvanliga årsmötesförhandligar.

Varmt välkommen!

måndag 25 november 2019

Exklusivt föredrag om missväxt i Folkarebygd på 1800-talet

Föreläsare Maths Isacsson
Professor Mats Isacsson
Professor Maths Isacsson hade i lördags ett exklusivt föredrag i Hedemora. Det handlade om vilket elände missväxt kunde orsaka för människor på 1800-talet. Med utgångspunkt från tre dagböcker från gårdar i södra Dalarna förmedlade han orsaker och verkan. Hur hanterade de här tre bönderna situationen? Det var Lokalhistoriska föreningen som hade bjudit in allmänheten.

Föredraget var exklusivt såtillvida att det inte finns att läsa någonstans. En artikel i Bergslagshistoria var allt han nämnde. Ursprunget till forskningen är ett samarbete mellan forskare inom olika om-råden: agrarhistoria, ekonomisk historia och biologi. Ur det materialet har Maths Isacson brutit ut en del om gårdarna Backåkers i Garpenberg, Hyttbäcken i Folkare och Matses i Strandmora.

Det handlade om åren 1867, 1868 och 1869. Dagböckerna berättar om frosten, regnet, kylan, högvatten och snömassor ända in i maj. Hur djuren inte kom ut på bete förrän mitt i sommaren. Och det torra året med brun midsommar. Myndigheterna lärde folk att göra bröd på lavsorter, men de ville inte gärna dela ut hjälp. Det ”skulle göra folk lata”.

De tre gårdarna som beskrivs klarade krisen var och en på sitt sätt. Någon ökade på antalet milor per år och försökte sälja träkol långt borta från hemmet. Priset hade gått ner och det var nedslående resor. Någon sålde av mark, till och med hästen. Men för att ändå kunna göra transporter åt bruken lånade man häst i stället. En annan gård gjorde sågtimmer i stället för träkol. På Matsesgården var bonden en betrodd man och kunde ta förtroendeuppdrag åt kommunen.

Ett tjugotal personer hade kommit till föredraget, som avslutades med kaffe och smörgås.

Text och foto: Irene Ljungkvist

onsdag 23 oktober 2019

Höstmöte med föredrag den 23 november

Välkommen till föreningens höstmöte! OBS byte av lokal!

Lördag 23 november kl 14 i Vuxenskolans lokaler på Brunnsjögatan 6 i Hedemora.

Maths Isacson håller föredrag på temat ”Missväxtåren 1867-1869 i södra Dalarna utifrån tre dagböcker”.