Exklusivt föredrag om missväxt i Folkarebygd på 1800-talet

Professor Mats Isacsson

Professor Maths Isacsson hade i lördags ett exklusivt föredrag i Hedemora. Det handlade om vilket elände missväxt kunde orsaka för människor på 1800-talet. Med utgångspunkt från tre dagböcker från gårdar i södra Dalarna förmedlade han orsaker och verkan. Hur hanterade de här tre bönderna situationen? Det var Lokalhistoriska föreningen som hade bjudit in allmänheten.

Föredraget var exklusivt såtillvida att det inte finns att läsa någonstans. En artikel i Bergslagshistoria var allt han nämnde. Ursprunget till forskningen är ett samarbete mellan forskare inom olika om-råden: agrarhistoria, ekonomisk historia och biologi. Ur det materialet har Maths Isacson brutit ut en del om gårdarna Backåkers i Garpenberg, Hyttbäcken i Folkare och Matses i Strandmora.

Det handlade om åren 1867, 1868 och 1869. Dagböckerna berättar om frosten, regnet, kylan, högvatten och snömassor ända in i maj. Hur djuren inte kom ut på bete förrän mitt i sommaren. Och det torra året med brun midsommar. Myndigheterna lärde folk att göra bröd på lavsorter, men de ville inte gärna dela ut hjälp. Det ”skulle göra folk lata”.

De tre gårdarna som beskrivs klarade krisen var och en på sitt sätt. Någon ökade på antalet milor per år och försökte sälja träkol långt borta från hemmet. Priset hade gått ner och det var nedslående resor. Någon sålde av mark, till och med hästen. Men för att ändå kunna göra transporter åt bruken lånade man häst i stället. En annan gård gjorde sågtimmer i stället för träkol. På Matsesgården var bonden en betrodd man och kunde ta förtroendeuppdrag åt kommunen.

Ett tjugotal personer hade kommit till föredraget, som avslutades med kaffe och smörgås.

Text och foto: Irene Ljungkvist