tisdag 15 september 2020

Rapport från föreläsningen på Karlfeldtsgården

Årets deltagande i sommarprogrammet på Karlfeldtsgården var den 25 juli. Maths Isacson berättade om befolkningens sammansättning i folkarebygden från 1700-talet till idag. Utgångspunkten var hans kapitel i Folkareboken, som utkom förra året. En skara på ca 25 personer satt, med gott avstånd från varandra, mitt i solgasset och sög åt sig kunskapen.

Åhörarna på Corona-säkert avstånd.
Åhörarna på Corona-säkert avstånd.

"Även om det handlar om socknarna i folkarebygden, numera Avesta kommun, så blir det ett bredare perspektiv, sade Maths Isacson. Det handlar om Sverige och världen. Förhistorien ger en brygga in i den moderna tiden."

Han tog upp en sak som är unik för Sverige, nämligen Tabellverket, varifrån han har hämtat många siffror. Det första år prästerna skulle lämna sammandrag utifrån husförhörslängderna var 1752. Då var det till Vetenskapsakademien. 100 år senare tog SCB över folkräkningen. Tabellverket hittar man på Riksarkivet.

1749 fanns det 5 786 invånare i By, Folkärna, Grytnäs och Avesta tillsammans. Förutom antal boende i församlingarna får man veta antalet hushåll, storleken på hushållen, köns- och åldersfördelning, försörjning och senare också arbetsvillkor. Andra kategorier är dödsorsaker samt in- och utflyttning i församlingarna.

Folkets med- och motgångar, hur klimatet påverkar, hur de handskas med naturresurserna, teknikens utveckling, sjukdomars härjningar, siffrorna säger mycket om hur det har varit under 300 år. Livsvillkoren i bygden liknar många andras i Sverige och på det sättet blir Folkareboken som en uppslagsbok.

Antalet invånare steg med ca 2 000 personer fram till 1800. Siffran sjönk tillfälligt under napoleonkrigen, då bergsbruket tog stryk, men steg återigen. Efter mitten av 1800-talet blev näringsfriheten större och då anlades sågverk, järnverk och andra industrier. År 1900 hade Folkare 17 400 invånare.

Det har varit en del kriser genom åren. Jordbruket har inte kunnat föda sitt folk, det blev omfattande flytt till tätorterna och också till USA. Sågverks- och järnindustrier har avskedat folk och de har flyttat. Under 1920-talet och början av 30-talet minskade befolkningen, men ökade återigen från 1940. Nästa kris kom 1970.

Om framtiden ställde han frågan: måste vi alltid öka? Som många andra kommuner har Avesta som vision att befolkningen ska växa.

"Kanske är nuvarande folkmängd i Avesta på ca 22 000 invånare en optimal siffra. Vill politikerna att skatteinkomsterna ska växa för att upprätthålla och bygga ut välfärden kan det upplevas som nödvändigt. Men fler invånare för med sig nya oväntade kostnader och det kan därför vara bättre att satsa befintliga skattemedel för att behålla den folkmängd kommunen har samt tillvarata och förädla den befintliga servicen i kommunens olika delar."

Fotnot: Folkareboken. En tidsresa genom Avesta, By, Folkärna och Grytnäs, utkom i december 2019. Författarna är Ronnie Jensen, Maths Isacson, Ing-Marie Pettersson Jensen, Karin Perers och Lars Östlund.

Text: Irene Ljungqvist
Foto: Sylvia Lundewall

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar